Häromnatten vaknade jag av en sån otrolig smäll och trodde att någon var inne i rummet intill och släppte en hel påse med glas rakt ner i golvet!!!

Jag skrek rakt ut och flög upp in i Hannas rum för att se om det var där inne. Hon låg bara o höll för sina öron och när jag satte henne i mitt knä, kände jag hur hon höll om mig krampaktigt och började skaka.

Vi gick in till Fidde som hade vaknat och frågade vad som hänt.

Jag sa att han fick gå runt o titta i alla rum om där var nåt, för när nåt sånt händer vågar inte jag gå upp ur sängen....

Efter ett tag kom han in i köket och höll en sak i handen och frågade om det kunde vara den där krukan som ramlat ner???

Jag fattade ingenting, och då sa han att den hade nog ramlat ner rakt på brandsläckaren och sen ner på golvet.

På brandsläckaren???

Vilken jäkla tur att den inte låg i vägen när jag sprang in till Hanna!!!

Då kunde det sett ut så här:

Jag flyger upp ur sängen, springer förbi köket, snabbt genom datarummet (samtidigt som jag inte ser nåt i mörkret), trampar på krukan som i sin tur har landat på brandsläckaren, som tryckt på spaken som sprutar ut vitt skum, som i sin tur sprutar ner mig som förvandlar mig till ett "spöke" och då åker jag med ena foten ovanpå krukan rakt fram mot bordet och där slår jag i backen och skrämmer älskade lilla Hanna som blir livrädd av att se ett spöke...... eller nåt...

Ja detta var vad jag o mannen låg och fnittrade åt, mitt i natten av ganska övertrötta tokiga idéer som k-a-n-s-k-e kunde hänt, typ...

Hahahahahaaaa.....

Nu är mannen o dottern på badhuset och jag har stannat hemma med min lilla nybörjarförkylning. Skitkul att vara snorig och dan när det är ett sånt pissväder ute idag - igen...

Igår var P och M här och kollade på supertråkiga Melodifestivalen där den äckliga och hemska ruggugglan Caroline af Ugglas gick vidare, tillsammans med den stort motsvarande, bedårande och storbystade, men dock den skönsjungande och färgsprakande kvinnan: Sarah Dawn Finer...