Hanna har hittat en bok som hon sitter o kollar i.

Den heter "Att Föda Barn".

Rätt som det är säger hon:

"- Där är mammans stora mage, hennes bröst, hennes rumpa,

och där kommer bebisen ut genom hennes rumpa!!!

Usch det ont när jag bajsar ibland... gör inte det ont när hon bajsar ut bebisen mamma?"

"- Joo lite gör det säkert...."

"- Mamma, om 18 sekunder vill jag ha en bebis i min mage...

nej, det ska vara två stycken... en pojke o en flicka!!!"

Jag och Hanna badade och vi lekte att jag skulle handla av henne.

"-Hej, jag skulle vilja köpa en Kaffe Latte, tack!"

Hanna:

"- Nej, sån har vi inte!"

Jag:

"- Nehe, då vill jag ha en Cappuccino tack!"

"- Det har vi inte det heller!"

"- Okej... har ni vanligt kaffe med mjölk?"

"- Nej men vi har chokladmjölk!"

"- Jamen då tar jag väl en sån då!"

Då trodde jag att leken var slut...men...

"- Fast vi har bara stark!"

"- Det går bra!"

Hanna tog fram en kopp och "hällde" upp chokladmjölken.

Sen sa hon:

"- Här, varsågod, här är din chokladmjölk med senap!"

Jag chockad:

"- SENAP???"

"- Jaaa... du ville ha stark chokladmjölk!!!"

Vi skulle precis äta middag hos mamma o pappa.

Hanna får äran att säga "varsågoda" till mig o

mamma som satt och kollade på hennes dator.

När Hanna kallade på oss andra gången sa hon:

"- Kom nu morsorna!"

Vi satt o åt korvstroganoff med ris.

Hanna som är lite seg för halsflussen sitter mest o leker med maten.

"- Det är bättre om du kan äta upp din mat innan den kallnar!"

Hon placerar riset i en ring och en korvbit ligger i mitten på tallriken.

Jag o Fidde säger till en gång till med en nu lite mer irriterande röst. 

Sen ser vi att hon sticker gaffeln i korven,

lyfter upp gaffeln mot munnen och då säger hon:

"- Så där ja nu har vi samling och nu ska jag äta upp fröken!"

Både jag o Fidde bryter ut i gapskratt och hon bara fortsätter:

"- Hejdå Alice, nu äter jag upp dig!"

Sen fortsatte hon att "äta upp" sina kompisar från dagis....

Vi satt o kollade på "På spåret" och det kom upp en fråga

om en tårta som fått sitt namn uppkallat efter en rysk ballerina.

Man skulle gissa vad hon hette och jag trodde hon hette "Maria Antoinette" (eller hur det nu stavas). 

Då sa Hanna:

"- Ha ha... hette hon MARIA TOALETT???"

Jag blev helt förstummad av Hannas sång eftersom jag hörde inte först vilken sång hon sjöng och trodde ett tag att hon lärt sig spanska...

Men jag har försökt tolka hennes ord i form av så här:

"- E west onna wenna questo, e west onna wenna questo,

e west onna wenna questo, anna happi new we!!!"

Jag tycker hon är så söt när hon sjunger denna...

Ungefär som när jag ska sjunga med Eros Ramazotti

när han framför Piu´ Bella Cosa... typ...!!!

Tror att alla som kan italienska hade skrattat så mycket att de

kissat i byxorna om de vetat hur jag sjunger orden i den melodin...

  
Kolla in denna sida o sjung med - om ni kan ...

http://www.youtube.com/watch?v=ok3eHAloBjg

Efter vi ätit middag igårkväll, satt Hanna o kollade på Emil i Lönneberga.

Hon frågade om jag kunde ligga intill henne o hålla lite sällskap.

Filmen var där Emil, griseknoen o alla hönorna käkat de jästa körsbären.

Emil o alla djuren låg fylleutslagna på gräsmattan o pigan Lina hade hittat dom.

Emils pappa, mamma o alla som var inne i huset sprang ut för att kolla.

Då säger Hanna:

"- Åhhhh, kolla mamma... alla kuckelikööööna är döda!!!!!"

Jag o Hanna gick en runda i det rätt så kalla, men

ändå uppfriskande vädret, ut till Netto på Österäng.

Det var så fint att se det frostade löven som låg på marken

och jag ångrade mig att kameran glömdes kvar där hemma...

Till o med Hanna sa att hon tyckte löven var fina med snö på...

På Österängskolans gård hade vattenpölarna frusit till

stora isbanor och Hanna ville såklart prova att åka skridskor.

Efter en snabbvisit inne på Netto gick vi till

närmaste lekplats som fanns på Hannas näthinna.

Vi var på den lekplatsen där jag bodde när jag var liten.

Den blåa färgen på husen var sig lik, men allt annat runt

om kändes så annorlunda och var nästan lite srämmande.

Den enorma gräsmattan där jag o kompisarna

lekte förr - kändes så otroligt liten nu...

Allting är så "planbyggt" typ...

Förr var det mer en mysig lekplats där träden

och buskarna som växte lite hur-som-helst...

Nu var det precis som att de hade ett visst område

där de skulle hålla sig inom, annars så klipps de bort...

Jag vet inte... men det kändes inte som förr.

Men det kan det inte heller begäras när det är - 22 år sen!!!

Vi gick tillbaka samma håll med skridskoåkning

och synen av de vackra löven o sen in i "skogen".

Hanna frågade om jag gillade att åka skridskor vid skolan och sa:

"- Mamma, tyckte du också det var skojigt att åka skridskor?

"- Mm.. lite, jag gillar inte när det är halt precis...!"

Då sa hon:  

"- Jag var riktigt ryslig!!!!"